jääs
Mitt liv är totalt kaos.
Helt upp och ner, som dag och natt, peppar och salt, regn och sol, aa kalla det vad ni vill.
Antar att ni förstår vad jag menar iallafall.
Jag saknar mitt förra Jag.
När jag var stark och klarade av precis allting, ingenting kunde göra så att jag sa nej.
Men nu, nu är de det enda ordet jag kan säga nästan.
Ett ynkligt ord, Nej.
Det känns som att vart man än går, så är man ivägen.
Vad man än säger, så är det fel ord som kommer ut.
Vad man än gör, så blir det fel.
Det gör ont när man vet att man misslyckats med saker och ting.
Det enda jag vill, det är att ha dig nära mig.
Att känna att du finns i min närhet.
Men jag vet att det aldrig kommer att ske, och det skrämmer mig.
Att veta att du aldrig kommer tillbaka, att man aldrig fick säga hejdå.
På riktigt.
Att veta att det sista man fick se av dig, var en sjuk liten oskyldig kropp, som försvann mer och mer för var dag som gick.
Livet är så patetiskt så det finns inte.
Onödigt och dumt.
Försvinn lång ifrån mig så jag slipper.
Over and out.
